Hälsporre – plantarfasciit

Stötvågsbehandling – Shockwave therapy – rESWT

• Stötvågsbehandling vid hälsporre
• Historik
• Hur fungerar stötvågsbehandling?
• Hur går en stötvågsbehandling till?
• Vad behandlas med stötvåg?
• Kontraindikationer
 

Stötvågsbehandling vid hälsporre

Stötvågsbehandling, tryckvågsbehandling eller shockwave therapy (olika namn på samma sak) är en vetenskapligt utvärderad och beprövad behandlingsmetod som ger bevisad effekt på en mängd skador och besvär i kroppens senor och muskler.

Stötvågsbehandling har god effekt på hälsporre eller plantarfasciit och rekommenderas som behandling före kortisoninjektion eller kirurgiskt ingrepp.

Historik om tryckvågsbehandling

Stötvågsbehandling har använts inom sjukvården sedan 1980 talet. Då sprängdes den första njurstenen med tekniken.
Under 1990-talet har metoden vunnit mark inom så kallade muskuloskeletala besvär och skador. Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste femton åren framgångsrikt behandlats med stötvågsbehandling.

Inom idrottsmedicinen användes stötvåg för första gången av den tyska olympiatruppen under OS 1996.

Idag rekomenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicinen ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren undslipper viloperiod och tidskrävande återuppbyggnad/rehabilitering före tävlingsåtergång.

Hur fungerar stötvågsbehandling?

En applikator genererar tryckvågor som med given frekvens och kraft bearbetar den skadade vävnaden. Behandlingen ökar den metaboliska aktiviteten i vävnaden och stimulerar kroppens eget läkningssystem. Ökad blodcirkulation och näringstillförsel samt att en infllammationsliknande process startas, vilket är kroppens naturliga reaktion vid läkning och reparation.

Vid besvär med sk kalkinfällning i muskelsena, har det visats att tryckvågsbehandling resulterar i reducering av kalkansamling med minskade besvär eller utläkning som följd.

Hur går en stötvågsbehandling till?

Undersökning och diagnos
Innan behandlingen påbörjas, tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en ortopedmedicinsk undersökning för att säkerställa diagnos. Vet man inte vad som orsakar besvären och var skadan i vävnaden är är risken stor att effekten av behandlingen uteblir.

Behandlingsprocedur
Behandlingen tar ca 5 min och upprepas med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Smärtsamt men uthärdlig behandling
Behandlingen gör oftast ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling
Man bör avstå från instensiv fysisk aktivitet och tung eller explosiv belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte genomgå någon parallell behandling som kortisoninjektion, antiinflammatoriska läkemedel eller blodförtunnande medicinering av hög dos. Personer med hjärtbesvär, ökad blödningstendens samt gravida skall inte behandlas med stötvåg.

Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt.

Då stötvågsbehandlingen stimulerar kroppens läkningssystem rekommenderas inget samtidigt intag av inflammationshämmande medicin. Undvik därför intag av detta de senaste 5 dagarna före behandling, under pågående behandling eller direkt efter avslutad behandling.

Vad kan behandlas med stötvågsbehandling?

Diagnoser och vävnadsskador som lämpar sig väl för stötvågsbehandling och som framgångsrikt kan behandlas: Tendinos, ärrvävnad, kalkinfällning och vissa ligamentära skador.

AXEL

Impingement
Supraspinatustendinit
Supraspinatustendinos
Infraspinatustendinos
Subskapularistendinos
Kalkaxel
Rotatorcuffskador
Tendinit, tendinos

ARMBÅGE

Lateral epikondylit – tennisarmbåge
Medial epikondylit – golfarmbåge
Tendinos

HÖFT

Tendinos
Trokanterit
Adduktortendinos – ljumskbesvär

KNÄ

Tendinos
Hopparknä
Löparknä

FOT

Hälsenseinflammation – achillestendinos
Plantarfasciit (hälsporre)
Hälsmärta

• Kalkaxel –infällning av kalk i muskelsena vid axelled. En effekt av långvariga besvär med smärta och värk.
• Axelbesvär, impingement, rotatorcuffskador – irritation och tendinopati / inflammation på senfästen runt axelleden.
• Hälsporre/plantarfascit – smärta i framkant och insida av hälbenet då den belastas, framför allt första stegen efter stillasittande eller efter natten.
• Tennisarmbåge – irritation i sena/senfäste och vanligtvis belastningssmärta vid utsidan av armbågen. Smärtar ofta då du lyfter något, framför allt med sk överhandsgrepp. Vanligt bland er som har arbeten som innebär upprepade och ibland statisk handledssträckning, t ex vid dator och i monteringsindustri.
• Hopparknä – irritation i senan strax nedom knäskålen. Smärtar ofta då du går i trappor, stiger upp från stol, gör knäböj. Vanlig idrottsskada, framför allt bland er som hoppar frekvent men också bland fotbolls- och handbollsspelare.
• Hälseneinflammation – irritation i achillessenan. Smärtar vid t ex tåhävning, gång, löpning. Ofta ökad smärta vid första stegen efter vila.
• Benhinneinflammation/muskelfästebesvär – smärta framtill och insida av skenbenet. Vanligtvis en irritation i muskelfäste som fäster vid benet. Vanligt då man t ex bytt skor eller förändrar sin träning.
• Löparknä – irritation av det långa senstråket på utsidan av låret eller underliggande slemsäck, ofta pga av ökad friktion mot senan och drabbar vanligen dig som löptränar frekvent.
• Höftbesvär – sen/senfästeirritationer vid ut- och insida av låret.
• Myofasciella smärtsyndrom – smärta, värk och ömhet i muskler, t ex över axlar och rygg. Ofta i samband med sk triggerpunkter. Dessa känns som distinkt tryckömma punter/fläckar över muskler. En teori är att detta uppkommer pga en ”microkramp” i muskelceller som i sin tur skapar syrebrist och en ogynnsam miljö för muskeln. Smärtan/värken kan också ”stråla” ut från denna fläck och även förorsaka diffusa symtom med domning och obehag.
• Ligament – besvär efter stukning av mediala ligamen i knä, fta-ligament på utsidan foten och ac-ledsligament.

När bör man inte stötvågsbehandla?

• Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
• Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
• Om du har cancer
• Vid graviditet
• Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t ex Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror.
• Vid akut inflammation i behandlingsområdet